torsdag 29 november 2012

Vilken soppa

Som tidigare nämnt, jobbar vi mer och mer mot modellen med öppna och flexibla matsedlar. Jag skriver allt som oftast bara ut en rätt, oftast utan fläsk, eftersom vi alltid ska ha en sådan - och en vegetarisk, även det något vi måste ha (vilket jag tycker är bra!).

För vissa låter det fullt normalt med två rätter och det är det, men vi ska egentligen ha tre alternativ. Det har vi ju också, ofta fyra eller fem rätter tom, men till skillnad från de andra gymnasierna i Örebro, så har vi inte skrivit ut den/dem.

På så sätt kan vi vara mer flexibla i vårt menyskapande, kanske laga mat sin önskats av elever, mat vi tycker skulle vara kul att laga eller testa, eller rätter som byggs av rester. Med rester menar jag inte mat som varit ute på buffén såklart, men väl mat som kan ha tillagats men kylts rätt snart, eftersom den inte gått åt. Oftast handlar det dock om de där 10 kg rimmad fisk som aldrig ångades av, eller köttfärsen som blev över, kyldes och sen gjordes om till Mexicansk pastagratäng. Har vi tur lyckas vi ha så mycket i frysen att vi kan göra riktig pyttipanna. Som det ska vara! Sådana rätter kallar vi för extrarätter och de kan ta slut. Precis som andra skolor gör.

Har fö aldrig förstått konceptet med färdig pytt från frysdisken. Det är ju en resträtt! Fast iof så är det väl rester som industrin får över och säljer för att öka på marginalerna?

Idag hade vi en morotssoppa, gjord på ekologiska morötter från Källsprång. De kokades med färsk potatis och lök och smaksattes med ingefära, sambal oelek och ajvar, samt citron. Vi rundade av med gräddmjölk och BEAT, för att öka näringsinnehållet. Riktigt gott tycker jag!

Två andra soppor serverades också: en krämig tomatsoppa, med parmesan, resterna från Caponatan alltså och en härlig fisksoppa med färska grönsaker i, såklart gårdagens fisk och sås som kom till användning där.

Fisksoppan och tomatsoppan tog slut. Morotssoppan var visst för farlig....

Gott, hembakt bröd och tre spreads att ha till, varav två baserade på bönor serverades också.

Jag tycker att detta är ett alldeles utmärkt sätt att jobba på, som minskar svinn och kostnader och samtidigt skapar rum för kreativitet.

Imorgon kör vi grekisk köttfärslimpa med närproducerat kött, 30% BEAT och oliver, feta samt soltorkade tomater. Till det serveras tzatziki med bönor i, tomatsky smaksatt med färsk salvia och matkorn. Det vegetariska alternativet är paprika fylld med en grönsaks -& bönröra med feta... Och några resträtter. Kom å äääääät!

måndag 26 november 2012

Ups n downs

Dagen började med en lång promenad till jobbet, sänkte min tid från 41 minuter till 37, så det var ju skönt.

Tråkigt nog var en personal fortfarande sjuk och ytterligare en meddelade att denne blir hemma med sjukt barn. Då vi förberett bra redan i fredags har allt gått som smort. Tråkigt var också att de 250 port julköttbullar vi förberett och stoppat in i chill- blastern på fredag em bara var att kasta! Tydligen hade det varit någon tillställning på kvällen och nogranna människor hade låst upp till mitt kontor och slagit av huvudströmmen, eftersom "så har vi ju alltid gjort"....sånär som på de 2 senaste åren, då alltså. Chillblastern går såklart på den kretsen, så ja, ni förstår. Mycket ledsamt....

Kul var att 260 kg potatis har gått ut och en jäkla massa röror. Vi hade laddat med 110 liter kycklingröra, dvs 12 9- liters kantiner, 4-5 kantiner tonfiskröra och nästan 4 med keso och soltorkad tomat och basilika. Vi gjorde någon kantin med en extraröra också; het oströra med tacosmak. Helt OK kan jag tycka.

Efter ca 20 minuter fick vi ta beslutet om att ta undan ett par kantiner kycklingröra till idrottsorigrammet, som alltid äter sent och ofta drabbas av att någon rätt kan vara slut. Tror ändå att de allra flesta fick.

Roligt också att vi hade besök av White Guide Junior imorse, rätt tidigt, så vi ställde fram sallader illa kvickt och fixade så hon kunde smaka på allt, trots att det var nästan en timma innan vi öppnade. Jag har inte skickat in någon ansökan, vilket betyder att vi blivit nominerade, så det känns ju kul. Enligt henne är vi iom det en av Sveriges bästa, men jag har ingen aning. Vi hoppas på det bästa, så får tiden utvisa hur långt vår bakade potatis räckte!

Så nu har jag stått i cafeet över lunchen och det är dags att få lite kontorstid. Imorgon är det bl.a. Köttfärssås, med BEAT och malda morötter, samt en caponatasås, inspirerad av Husmor Lisa. Men det har vi ju såklart förberett redan....

söndag 25 november 2012

Pulled Pork på rimmad lägg

Rimmad fläsklägg med ben en normalstor
Chipotlepulver 2 msk
Paprikapulver 2 msk
Cacaopulver 2 msk
Oregano 2 tsk
Timjan 2 tsk
Ingefära 1 tsk

Vitlök 5 klyftor
Gul lök 2 st
Stjälkselleri 3 st
Röd paprika 1 st
Julmust eller cola 3 dl
Ljus öl 0,5 L
Råsocker
Salt

Blanda kryddorna. Gnid in i köttet. Nu kan du antingen marinera i detta i en påse ett par dagar eller börja laga på en gång;
Bryn köttet runt om i olja. Har du en stor gjutjärnsgryta med lock tar du den, om inte, bryn i stekpanna och lägg sen köttet i en ugnsform med folie eller lock på. Grovhacka alla grönsaker och lägg i formen. Häll på dryckerna. Skjuts in i ugnen på 125 grader minst 8 timmar!
Under tiden kan du roa dig med att baka tortilla i stekpanna eller köpa färdiga. Väljer du att gå till affären, så passa på att köpa sallad, röd lök, mer paprika, tomat, majskorn, avocado, lime, lagrad ost och matlagningsyoghurt. Till exempel!

Grönsakerna finstrimlar, alt hackar du.

När köttet är klart, så att det faller sönder, rensar du bort benen och svålen (den kan vara kvar, för all del, men bör kanske hackas då) fortsätter koka på spisen. Koka ihop massan under omrörning och smaka av med socker och salt. Vid ser servering gör du en liten taco/tortilla med fräscha grönsaker, yoghurt och lite färskpressad lime direkt på köttet- gudomligt gott!

I sin enklaste form med bara avokado och lime fungerar det nästan ännu bättre. (Man kan variera sig och äta köttet som en hamburgare, med god BBQ- sås på också).

Du kommer aldrig äta tacos med köttfärs igen!

måndag 19 november 2012

Sjukt bra

Tja, jag gick hem förra torsdagen. Mitt i ett möte, faktiskt. Min förklaring för den något överraskade personen jag kallat till mötet var sanningen: "Du, jag är ledsen, men jag måste nog gå nu, annars kräks jag kanske på dej!"

Det gjorde jag inte. Inte på jobbet och inte i bilen hem, vilket jag hade många tvångstankar kring, men sen.

Det kom akut och jag hade inga känningar av det innan, eller efter, förutom enorm trötthet och en huvudvärk från helvetet. Så jag tror inte jag var magsjuk ens, kanske bara var trött. Jag vet inte, men självklart var jag hemma även på fredagen, utifall att.

Just på fredagen serverade vi egengjorda persiljejärpar med 30% BEAT i, med gräddsås, inlagd gurka och potatismos. Moträtten var något så skojigt som grillkorv, med mos och det röda guldet. Just korv med mos är en rätt som eleverna röstar fram som "en måste ha ketchup till"-rätt, vilket jag tycka är vettigt.

Man kan säga att järparna fick sig en match om vilken rätt som skulle gå mest. Ärligt talat vet jag inte. Men det gick 16 bleck järpar med 40 järpar à ca 70 gram styck, dvs 640 stycken! Så många, när det röda guldet är motståndare (jo, jag inser att det kom en och annan skvätt även på järparna....), känns som en seger för hemlagat och för miljön, bönor och hälsa. Faktiskt!

Under samma vecka har vi använt BEAT i potatis-& purjolökssoppa, fetaostspread till brödet och när några kilo inte gått åt, så blandade Anki ned det i potatismoset! Precis så som man ska använda det! Ingen märkte något och för den oinvigde så kan jag berätta att vi mäter framgång i tystnad hos oss. Dvs om maten äts upp och ingen gör några direkta åthävor, så är det ett bra betyg. Annat är vi inte så bortskämda med.

Den här veckan kommer BEAT ersätta en del köttfärs i moussakan och en del grädde i tomatsoppan och samtidigt göra maten nyttigare och bättre för miljön.

Idag var jag i Rådhuset och fick lite uppmärksamhet, tillsammans med paraolympicsdeltagare och deltagare från OS i London. OS som OS verkar politikerna här i Örebro tycka. Trevligt tycker jag! Kul att lyssna på deras historier, hur mycket de tränar och på något konstigt sätt kom mycket av samtalen att handla om kost. Den kvinnliga fotbollsspelaren (jag är helt värdelös på sånt, så jag kommer tyvärr inte ihåg vad hon heter), undrade om jag lagat mat i OS- byn, för den matsalen var minsann inte mycket att hänga i julgranen. Jag förklarade att då var inte fallet. Hon berättade också om hur de hade haft en egen kock (låter som ett roligt jobb fö) med sig under VM, vilket givit strålande resultat. Normalt sett brukar de gå ned några kilo under ett mästerskap, men inte denna gången och alla var mindre trötta och återhämtade sig bättre. Kosten är oerhört viktig för resultatet alltså! Ingen nyhet direkt, men trots det verkar många inte vilja förstå att prefabricerad mat, av dålig kvalitet ska väl inflikas, inte ger lika bra resultat som hemlagad mat, av bra kvalitet.

En annan kille, som tog brons i pingis, pluggade på restauranglinjen i Arboga och funderade på att läsa till dietist mot träning, något jag verkligen rekommenderade. Jag bjöd såklart in honom att hälsa på och göra lite praktik om han ville.

Så, både sjukt och sjukt bra, mao....

lördag 17 november 2012

Nej

Jag har inte dött. Jag har massor att skriva om. Jag har liksom bara valt att inte göra det.

tisdag 6 november 2012

Utveckling del III

Vi skriker efter mer kött och planeten skriker på hjälp!

Nja, jag ska inte snurra in mig i allt för mycket detaljer och fakta kring miljöförstörelse och hållbar livsstil. Kan tänka mig att det skulle vara allt för lätt att sparka till bollen jag lagt upp fint på volley både till höger och vänster då. Jag kör bil till jobbet ibland, speciellt när det är regnigt och jävligt ute och jag bara vet hur jobbigt min son tycker att det är att behöva cykla 2 km längre än förr till skolan. Jag har valt livsmedel i butiken ibland pga priset, speciellt när månaden inte är slut, men lönen snart är det, fast jag nog har en bortskämt bra ekonomi egentligen. Jag kan inte alla siffror och argument för - eller emot det ena och det tredje, vad gäller hållbarhet, ekologiska fördelar eller nackdelar. Det är liksom en djungel.

Men jag och min sambo ställer om vår kost varefter. Vi köper mindre kött, från icke hållbara uppfödare och äter mer grönsaker och vi äter mer och mer baljväxter. Vi har mindre problem med det under de barnfria veckorna, dvs med mer baljväxter och matkorn istället för ris etc. Vi köper faitradekaffe från ekologiska odlingar och finns det dito bananer och vi bara måste ha bananer, ja då är det sådana vi köper. Ekologisk mjölk, Bregott etc är ett naturligt val. För det mesta är det något ekologiskt med i kassen.

Vi försöker tänka på sånt helt enkelt och vi sopsorterar, riktigt bra, någon påse i botten på kärlen blir det varannan vecka, men inte mer.

Vi är inte skitbra på det, men vi försöker. Samma gäller väl på jobbet, även där skulle man kunna prata om att det är enklare på de barnfria veckorna, om det nu fanns några sådana. Man får balansera helt enkelt.

I jakten på att minska köttkonsumtionen har vi testat olika sätt, att laga bra mat med bra näringsvärde, men ändå minska på köttinnehållet. Vi har ett stort salladsbord, som är det första våra gäster möts av och vi serverar matkorn ibland -ibland ris blandat med matkorn. Den vegetariska rätten, som vi serverar varje dag är heller inget nödvändigt ont som vi bara hafsar ihop, utan tvärtom något vi lägger tid på.

Så vi försöker.

Enligt devisen; "Om man kan snacka hockey, så måste man vara beredd att spela också", så har jag börjat jobba lite med skaparen av BEAT, Anna-Kajsa Lidell. Mitt uppdrag är att vara med och försöka ta fram en så bra veganbiff, med BEAT som utgångspunkt, som möjligt. Det är lite klurigt, när man ska ta saker som ekologiskt, ursprung, allergener och näringsvärde, samtidigt som smaken och konsistensen skall vara så bra det bara går. Inte omöjligt, men klurigt.

Jag har också köpt en del av de olika BEAT-produkterna som vi nu kommer använda i en del maträtter. Jag har haft produkterna hemma och testat på lika sätt i matlagningen och känner att jag har förtroende för dem och koll på hur jag skall nyttja dess bra sidor. Så pass mycket förtroende att jag som sagt serverat min egen familj och vänner detta. Fattas bara annat!

Det känns bra att kunna säga att BEAT inte är utfyllnad, utan snarare berikning. Berikning av näringsämnen vi i Sverige ligger lite under rekommendationerna på, men även ett mervärde i att miljön och därmed vi alla har något att tjäna på det. Läs mer om BEAT här:

Mest spännande skall bli att se om jag får några reaktioner från gästerna, eller om de inte märker något. Det senare är ju att föredra....(ps. ingen av våra gäster har meddelat någon baljväxtallergi och skulle de ha gjort det, så skulle de ju få specialkost ds)

måndag 5 november 2012

Ölandstok och bara tok överlag

I veckan kunde vi läsa om att asylsökande barn inte fick äta mat i skolan de går i. Det finns många förklaringar till detta. Från politikerhåll menar man att de redan fått bidrag för mat och att det därför skulle bli dubbelt bidrag om de får gratis mat i skolan också.

Jag tror jag skulle bli av med en del gäster om de, vars föräldrar har bidrag i någon form (säkert välförtjänta sådana utgår jag från), inte fick äta i skolan. Dvs en idiotisk föklaring. OM man nu anser sig ha löst problemet på detta sätt, pga platsbrist i skolan, så är det ju ytterligare ett sätt att segregera folk. Det känns inte som en modern lösning

Från den extrema högerns håll menar man att det inte får plats mer barn i den aktuella skolan och att de bara har 30 sekunder hem och att vi därför överdriver. De anser att vår reaktion är överdriven och att vi bör nära rädslan för muslimskt världsherravälde (se kommentarer i Mickes blogg).

Om det kan man TYCKA precis vad man vill, men lagen säger att ALLA barn som går i skolan har rätt till skolmat - inga undantag anges. Så även det är en idiotisk förklaring. (Lag 1997:1212 kapitel 4 paragraf 4 a).

Japp; skolmat ÄR en förmån, men det är också en rättighet!

Att detta helt plötsligt blir en rasdebatt är väl inte så förvånande, men ATT det blir det tyder mest på människors vilja att vinkla nyheter till ett håll som passar dem och deras syften bäst. Att svenska barn, såväl som barn med invandrarbakgrund, båda har bidrag och har samma rättigheter, oavsett både bidrag och nationell härkomst, är det som borde vara väsentligt. Resten är åsikter och känslor.

Rädslor till och med.

Här är brevet som publicerades på DN:s websida


"Vi är många runt om i Sverige, som upprörts över det faktum, att de asylsökande barnen på Öland inte erbjuds skollunch.
Orsakerna till detta är många, enligt Lars Bylund och de andra politikerna på Öland.
Med elever från främmande kulturer kan det vara svårt att tillgodose matbehoven i skolan. Det säger två ledande öländska politiker till DN.se med anledning av att asylsökande barn inte får mat i skolan.
Ett annat citat som jag finner mycket märkligt, kommer från Birger Palm (S), som är 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige i Borgholm.
'Jag har inte satt mig in i ärendet, men de har en peng för mat sägs det. Det kan inte vara lätt att tillgodose matbehoven när den ene vill ha nöt, den andre lamm och den tredje vegetariskt', sa han i en intervju på DN.se.
Detta är för mig helt verklighetsfrämmande, och det låter i mina öron som om Öland lever helt isolerade från övriga Sverige.
På den skolan jag arbetar, Annerstaskolan i Huddinge, serverar vi dagligen 1100 portioner till 34 nationaliteter och av dessa är 70 % muslimer. Jag ser inget problem med detta, utan ser det snarare som en spegling av det nya svenska samhället som det ser ut idag. Vi serverar dagligen två huvudrätter, en vegetarisk rätt samt dagens soppa. Genom flera alternativ kan alla äta. Är det så svårt. Om man inte kan tillhandahålla flera alternativ i skollunchen än ett, bör man kanske se över hela sin skolmåltid, och hur den ser ut.
Nästa veka ursäkt låter som följer:
'De får ersättning för mat av staten och då kan jag känna att man måste titta över bidraget för mat så att man inte får bidrag för dubbla luncher', säger Lars Bylund.
Vad Lars Bylund här säger, är med andra ord, att alla i Sverige som uppbär någon form av statligt bidrag, inte skall ha rätt till gratis skollunch till sina barn. Det är ju kontentan i budskapet.
Vi som står bakom detta brev. Som anser att gratis skolmat till ALLA är en grundläggande rättighet i vårt svenska samhälle, uppmanar Öland att tänka om. Dessa ursäkter pekar åt människoförakt, ansvarslöshet och bristande respekt mot barn i allmänhet. Dessutom visar det på en väldig okunskap, som gör att man undrar i vilken verklighet dessa politiker lever. Att man inte förstår att måltiden inte enbart handlar om att tillgodose näringsbehov och mättnad. Att i en gemenskap få dela en måltid har högre värden. Det är just under måltiden som de viktigaste mötena ske.  Det handlar om social samvaro. Det handlar om att ge dessa barn chansen att umgås med andra barn under måltiden. Måltiden i ett socialt sammanhang. Hur skall vi någonsin kunna integrera dessa barn i vårt samhälle om vi redan genom skollunchen lär dom känna utanförskap. 
Ge de asylsökande barnen en fullvärdig skollunch. Det är deras rättighet, och kommunens skyldighet, att se till att detta blir verklighet."

fredag 2 november 2012

Utveckling, del II

Alla som försökt och kanske lyckats föra utvecklingen framåt, har varit ganska ensamma till en början. De har setts som tossiga och kanske rent av galna av andra.

Framförallt har de nog setts som obekväma.

Jag har under min tid i skolköksvärlden sett många saker som jag skulle vilja ändra på och en massa saker som jag själv tycker är obekvämt att fundera på. Det här med livsmedelsindustrin till exempel. Nu har många reagerat på de dåliga helfabrikaten, med att laga mat från grunden och till slut har en del av tillverkarna förstått att de måste ändra på saker och ting, om inte för att tjäna mer pengar så för goodwill (som i in tur leder till att tjäna mer pengar...).

Inte bara i vår lilla sfär finns exempel på motreaktioner till den tillrättalagda färdigmatshysterin. En del av exemplen är lätta att vifta bort, medan man muttrar något i stil med; "Överdrivet, totalister, hippies" eller liknande. Ett sånt exempel är kanske de som maler mjölet till sina barns välling själva.

Det senare hade jag en diskussion om, med en bekants bekant på en fest förra veckan. Själv har jag inte hört talas om det, så jag vet egentligen inte hur det har börjat, men det verkar som att det skulle vara ett Stockholmsfenomen och då kan man ännu lättare vifta bort det som storstadsfasoner. Att göra egen välling är nu inte särskilt svårt, enklast är att sjuda havregryn i mjölk, som då tjocknar. Vill man få ned det i en nappflaska så kanske man kan mixa havregrynen fint och sila den färdiga vällingen? Känns inte jätteöverdrivet egentligen.

Det jag däremot tror är att det är en motreaktion mot konventioner och att man vill ha något mer naturligt, som man har koll på vad det är. Det borde dessutom bli billigare.

Precis som surdegsbakande män i medelåldern är ett liknande fenomen.

Jag gör sådana saker hela tiden. När folk sa att man inte kan rulla egna köttbullar till så många, så var jag tvungen att bevisa att man kan. Nu vill ingen i personalen gå tillbaks till färdigköpta. Det är de för stolta för. Nästa steg var pannbiffarna, som jag tyckte kändes jobbigare, då jag inte är nöjd med resultatet man får i en ugn, utan vill steka dem i bord och sen köra klart i ugnen. Nu är det inget konstigt längre.

När bageriutbildningarna på skolan inte klarade av att baka bröd fyra ggr på en termin (pga läroplaner etc) då ruttnade jag och började göra det själv. Så nu gör vi det. Ketchupen var en liknande grej. Nu kokar vi lingonsylt, jordgubbssylt, ketchup, BBQ-sås etc själva. Det känns inte konstigt och vi kan säga vad de innehåller.

Kanske har vi som reagerat fått fram vårt budskap och kanske har vi blivit lite lyckligare i nåt egohörn av våra hjärnor. Kanske.

Jag har då och då fått möjligheten att prata med delar av livsmedelsindustrin och då brukar jag framhålla att istället för att fortsätta med ett ställningskrig med oss på ena kanten och dem på andra, så borde vi försöka hitta gemensamma värden. Så försöker jag tänka när någon av livsmedelsfabrikanterna vill göra något med mig; att det är bättre att få in en fot, börja samtala och kanske kunna påverka, än det är att bara dissa allt.

KAN man få till bra mat i en industri, som är schysst och håller klass som en hemgjord, med samma ingredienser, då kanske det är värt det. Kan man dessutom göra dessa mer klimatsmarta, ja då är det ännu bättre.

Å andra sidan tycker jag ju att mat skall lagas nära gästen, så det är aningen kluvet.

Några i landet gör ALLT i sina kök, medan den stora massan gör väldigt lite. Det behövs de som visar vägen och gör uppseendeväckande saker för att utvecklingen skall drivas framåt, men den största skillnaden borde ju åstakommas om ALLA gör NÅGOT?

Alla kök har olika förutsättningar, vad gäller maskinpark och storlek, men även vad gäller personalen som jobbar där. Man får ha förståelse för att man kanske inte har kunskap eller ork i vissa lägen. Fanns det då en BRA biff, kanske fler orkar koka lingonsylt själv, eller göra eget potatismos och egen sås. Då har de ju ändrat tre av fyra komponenter i en måltid.

För egen del kommer jag fortsätta göra pannbiffar, för att vi kan, men jag kan tycka att om fler började steka hälften av sina biffar själva och komplettera med en BRA produkt, så gör det större skillnad än om bara vi gör det på vår skola.

torsdag 1 november 2012

Utveckling

Jag tror att vi alla kan bidra till mindre negativ klimatpåverkan med den mat vi äter. Det finns många saker att ta i beaktande och det är snårigt att hålla reda på livsmedels livscykler. Är det bättre med konventionellt odlad spenat från närområdet, eller är den ekologiska från Holland ett bättre val?

Kyckling från Sverige som föds upp i uppvärmda hus, är de verkligen bättre för miljön än de Thailändska kycklingarna som inte krävt någon extra uppvärmning under sin livstid? Visst, de färdas på båt i två månader, men ett fullastat containerfartyg använder inte så mycket diesel per kilo kött.

Vad är närproducerat? Från Skåne är det ju närmare till kontinenten än vad det är till Stockholm.

Är svenskt kött verkligen så bra att det är värt priset? Argentinskt kött är riktigt bra och kostar ibland hälften så mycket. Det har legat vakuumförpackat i minus 2 grader i tre månader och möras under tiden. I Sverige går det tre dagar från att djuret styckats till det är uppätet - inte på något sätt optimalt, fråga vilken köttkonässör som helst.

Allt går att visa med siffror och det som kan mätas är nog bäst att just bevisas på det sättet, men för det mesta styrs vi i våra val av värderingar och känslor. Ibland av rädslor.

Det kan ju bli väldigt fel....

Däremot är det nog svårt att komma ifrån ibland. Det finns ju andra värden i att köpa svenskt och närproducerat, det handlar ju om att hålla jordbruk och kultur levande i det egna landet med. Utan tråkiga saker som tullavgifter skulle vi nog blivit av med rätt mycket av ovan nämnda för länge sen.

Vi kan heller inte gå runt och förlita oss på tron om att allt svenskt är bäst. Det är sånt som hindrar utveckling och får industrier att sitta fast i gamla hjulspår medan någon annan inte är nöjd och därför kör om på nybyggda broar över våra huvuden.

Vi vet mycket om oss själva, men inte så mycket om Kina. Kina vet en massa om sig själva och ALLT om oss!

Det finns inget land som har så starka grossister som Sverige. De stora namnet är riktigt stora! I ett land som dessutom har LOU, så krävs det inget geni för att förstå att det är de - och bara de som kan vara med och leka.

Det är inte utvecklingsbefrämjande direkt....

"Grossister", förresten? De säljer inget, annat än sina egna märken, så distributörer är nog ett mer passande namn. Missförstå mig inte nu. Jag har inget emot att de finns eller att någon tjänar pengar, men det är trist att allt blir så konformativt. Detta är en politisk fråga som jag anser rimmar illa med Matlandet Sverige.

Skattepengar skall ju användas på ett transparent och ansvarsfullt sätt, men när man inte ens kan ställa krav om att ett livsmedel skall vara svenskt i en upphandling och när småproducenter körs över av de stora med en lag som uppbackning - ja, då tycker jag att de används fel!

Det är inte utvecklingsbefrämjande!