Res dig upp

Jag har en Facebookprofil som är för jobbrelaterade kontakter, via den sköts Skolrestaurangen's sida, Föreningen Svenska Skolrestaurangers Framtids sida och förut Team Swedish School - restaurants (alla medlemmar var adm. Jag är inte med i laget längre), samt lite andra grejer. Jag har en privat sida också, men den har jag avaktiverat sen ett tag tillbaks,
kanske aktiverar jag den igen, vem vet.

Jag har ju den här bloggen också, som är rätt så jobbrelaterad den med.

De flesta som har FB skriver ju oftast hur bra allt är och lägger upp bilder på luncher och barn som är så fixade, riggade och polerade att de påminner om mat- eller inredningstidningar. Har man en specifik jobbprofil kan man ju tänka sig att det är ännu viktigare att bara visa upp de saker man är bra på. Det gör ju jag med...

Men ibland går det ju liksom inte så bra. Man misslyckas lite då och då. Maten man lagt ned sin själ i gillas inte, man har glömt beställa något, personalen har sina egna problem eller en sås skär sig. Allt är inte glatt och glättigt.

Känns rätt naturligt.

Som igår: mina vörtbröd blev totalt misslyckade! Som pepparkaksdeg, tungt och kompakt och lika brunt. För mycket sirap kanske, vet inte riktigt. Riktigt jävla dåligt var det. För en månad sen gjorde jag nåt liknande, så jag kände mig riktigt misslyckad igår.

Att misslyckas är nog det värsta jag vet. Att kasta en massa deg känns ju också riktigt förjävligt,, när man snackar så mycket om att det slängs så mycket i onödan.

Det känns också som att, när man propagerar för att laga mat från grunden och utmana etablissemanget, så finns inget utrymme för att göra fel, då kommer hundarna, sniffandes sitt doftspår av rädsla.....sen är det bara att hugga!

Det fanns ingen tid att fixa det igår, men jag satte en fördeg i allafall och sen var det ju pysselkväll med personalen.

Imorse var jag på jobbet när huset öppnar (går inte komma in innan 6) och började baka nytt bröd, nu utan pomerans etc, eftersom det redan var använt - jag tog glögg istället och vört då. Kl 7 åkte jag och hämtade Lena, som lämnat sin bil på verkstad och jag hade lovat hämta. Brödet stod nu och jäste.... Trodde jag!

Även nu såg det mörkt ut, men tillslut vaknade jästen och bröden blev riktigt jäkla bra! Nervöst och tron på mig själv var på botten fram till det.

Så, om ni tror att vissa av oss är perfekta och aldrig misslyckas och därför tycker att ni inte duger - tänk om!

Det är OK att göra fel och till och med att misslyckas. Det är hur fort man reser sig upp och fixar till sina misstag som är det viktiga!

Keeeep on cooking!