På löpsedeln intet nytt!

Sitter och har en massa tagna bilder och roliga saker att dela med mig av, men så läser man resultatet av SvD:s granskningsserie om skolmaten....

Föga förvånande är det en uppseendeväckande titel på artikeln, naturligtvis med negativ klang:


"Serverat: En tallrik magsjuka"
Med den överskriften fortsätter sedan journalisten med en fin och beskrivande graf över hur många fall av personer som konstaterats insjukna av campylobakter i EU. Upp till tusen barn i skolålder skulle ha smittats i Sverige (antar jag att han menar, eftersom han refererar till Smittskyddsinstitutet i samma mening) förra året. Vilket så såklart skulle bero på att de ätit kyckling, främst från Thailand, i svenska skolrestauranger.

Då var det rätt skönt att Statens Livsmedelsverk replikerade tämligen omedelbart med:

"Liten risk att bli magsjuk av skolmaten".
Här kan vi, på ett aningen mer faktamässigt sätt, läsa
"Av de inhemskt smittade insjuknade 276 barn i åldrarna 6-18 i campylobacterinfektion, knappt 40 procent av dessa blev smittade under juli-augusti. I majoriteten av dessa fall var orsaken till smittan okänd".

Det rör sig alltså om mindre än 150 barn som skulle kunna kallas "i skolålder" och hur, eller vart de smittats är okänt.

Jag vågar påstå att de hem som har en termometer, som verkligen används och då för att kontrollera upphettning av tex kött inte är överdrivet många. Jag vågar påstå att hem, där de vuxna sitter inne med kunskap om vilken temperatur som tar död på campylobakter, salmonella etc inte de heller är allt för många. Vidare sticker jag ut hakan och påstår att de hem som innehar kunskap om hur länge mat bör värmehållas och i vilken temperatur det bör ske i sånt fall, samt vilka rekommendationer som finns kring nedkylning; tider, temperaturer, hållbarhet för de olika parametrarna och såklart vad man bör följa för rekommendationer om någon av dessa parametrar inte uppfyllts - ja, de är banne mig lätträknade!

JAG vet ganska exakt vad som gäller. Jag fick en campylobakterinfektion förra året ÄNDÅ...i Turkiet. Och helt ärligt, jag tror inte det var maten, jag tror det var en fluga som satte sig på min tallrik och flög därifrån innan jag ens såg den - vart den hade varit innan, ja, det vill jag nog helst inte veta.

I artikeln ojar sig "journalisten" om hur illa det är att ansvaret läggs över på oss konsumenter, men herregud, hur gammal är människan?

Jag antar att en artikel från samma herre, inom en snar framtid kommer att beskylla McDonald´s för att våra barn blir feta också? Ungefär lika vettigt.....


Grrrrrr!